EU vill förbjuda sociala medier för barn genom ett nytt, omfattande förslag som diskuterats på EU-nivå för att stärka det digitala skyddet för minderåriga. Europaparlamentet har röstat igenom ett icke-lagstiftande betänkande som föreslår en EU-omfattande minimiålder på 16 år för tillgång till sociala medier, videodelningsplattformar och AI-partners, med möjlighet för 13-åringar att få tillgång via vårdnadshavarens samtycke.
Förslaget antogs den med 483 röster för, 92 röster emot och 86 nedlagda röster, enligt uppgifter från Europaparlamentet. Initiativet syftar till att hantera de växande och oroväckande risker som unga utsätts för på nätet, där både den fysiska och psykiska hälsan påverkas negativt av manipulativa digitala metoder.
Bakgrunden till det hårda ställningstagandet bygger på färsk forskning som visar att 97 % av alla unga är online varje dag, och att 78 % av dem i åldern 13 till 17 år kollar sina mobiler minst en gång i timmen. Enligt Europaparlamentet uppvisar dessutom en fjärdedel av alla minderåriga en problematisk eller dysfunktionell mobilanvändning som påminner om ett rent beroende.
Skärpta krav och personligt ansvar för techjättarna
Parlamentets betänkande innehåller konkreta krav på att de skadligaste och mest beroendeframkallande metoderna på plattformarna ska förbjudas helt. Element som ändlös skrollning, automatisk uppspelning, belöningsloopar och skadlig spelifiering ska som standard vara avaktiverade för minderåriga. Dessutom vill ledamöterna att högt uppsatta företagsledare ska göras personligt ansvariga vid allvarliga och upprepade regelöverträdelser gällande skyddet av barn.
Föredraganden Christel Schaldemose uttalade sig under debatten om vikten av beslutet och konstaterade att man nu sätter ner foten mot techbolagen:
Vi drar äntligen en gräns. Vi säger tydligt till plattformarna: era tjänster är inte avsedda för barn. Och experimentet tar slut här.”
Denna markering stöds även av breda opinioner. Enligt en Eurobarometerundersökning från 2025 anser över 90 % av européerna att det är brådskande att vidta åtgärder för att skydda barn på nätet, i synnerhet på grund av sociala mediers dokumenterat negativa inverkan på den psykiska hälsan, nätmobbning samt bristen på effektiva åldersgränser.
Åldersverifiering och nästa steg för lagstiftningen
För att säkerställa att en minimiålder kan upprätthållas i praktiken uttrycker ledamöterna sitt stöd för EU-kommissionens arbete med e-identifiering och en ny app för säker åldersverifiering. Parlamentet understryker dock att sådana system måste vara helt korrekta och samtidigt respektera minderårigas personliga integritet.
Utöver åldersgränserna riktas fokus mot generativ AI och kommersiellt utnyttjande av barn. Parlamentet kräver att etiska och rättsliga utmaningar kring deepfakes, chattbottar som agerar vänner samt AI-drivna nakenhetsappar hanteras skyndsamt. Man vill också stoppa så kallad ”kidfluencing”, det vill säga att barn utnyttjas kommersiellt som influerare med ekonomiska incitament från plattformarna.
Vad som händer härnäst beror på hur EU-kommissionen väljer att omsätta det icke-lagstiftande betänkandet i bindande lagförslag och hur medlemsstaterna implementerar de skärpta reglerna inom ramen för förordningen om digitala tjänster. Debatten kring barns digitala säkerhet har därmed tagit ett avgörande kliv framåt på alleuropeisk nivå.
Dela gärna dina tankar kring förslaget i kommentarsfältet nedan och diskutera artikeln med andra läsare.
